fredag 15 februari 2008

Nyhetsvärdering

Vad eller vem sätter agendan för vad som blir nyheter i medierna?

Alla nyhetsredaktioner får dagligen en stor mängd material som kan bli potentiella nyheter. Materialet kan komma från olika nyhetskällor såsom nyhetsbyråer, egna journalister eller från allmänheten. På redaktionen bedöms och gallras innehållet och det är slutligen en redigerare som "piffar till" det så att det ska locka läsarna. Olika medier har olika motiv till sina urval men är man nyfiken och uppmärksam kan man urskilja flera återkommande kriterier som följer forskning och teorier inom ämnet.

Förutom primärvalen i USA är det den här veckan särskilt två nyheter som jag har lagt extra märke till, nämligen uppmärksamheten runt den våldtäktsdömde Tito Beltran och den danska pressens beslut att demonstrera vikten av yttrande- och tryckfrihet genom att återigen publicera karikatyrteckningar på profeten Muhammed. Nyheterna har funnits både på löpsedlar, Tv-nyheter och de rikstäckande kvällstidningarnas webbupplagor. Båda nyheterna har karaktärsdraget av att vara, eller bli ,något av en följetong i medierna den närmsta tiden framöver.

När det gäller nyheten som berör Tito Beltran så följer den flera av de kriterier som medieforskaren Håkan Hvitfeldt har sammanställt i sin studie om nyhetsvärdering. Hvitfeldt menar bland annat att en nyhet har stor chans att tas upp i medierna om det handlar om ett brott, handlar om enskilda elitpersoner, utspelas under kort tid men som del av ett tema, har negativa inslag, är sensationella och har elitpersoner som källor. Alla dessa uppfylls i nyheten om Beltran, anser jag. Våldtäkt är ju definitivt ett brott och är per defintion negativ. Sensationell eftersom det handlar om en världskänd operasångare, del av ett tema eftersom det är en rättegångsprocess som medierna har kunnat återkomma till flera gånger, samt att kända personer (bland annat Carola Häggkvist) har agerat källor och vittnen för att ge underlag till själva storyn.

(Jag reserverar mig för uttrycket "elitpersoner" för att beskriva kända personer eller personer i maktposition. Det är forskarens egen formulering. Se Hvitfeldt i Hadenius & Weibull, 2005, Massmedier - en bok om press, radio och TV)

Vad gäller nyheten om Muhammedkarikatyrerna så känns den också i allra högsta grad som del av ett tema. Den danska pressen har publicerat teckningen tidigare med mycket starka reaktioner i delar av den muslimska världen som följd, vilket då kan representera det negativa inslaget. Hvitfeldt menar också att nyheter som har med politik och ekonomi att göra värderas högt och i detta fall fick den förra publiceringen en hel del oönskade effekter i form av exempelvis bojkottning av danska produkter och kritik mot den sittande regeringen i Danmark. Sverige befinner sig också både geografiskt och kulturellt nära Danmark vilket är ytterligare en aspekt som Hvitfeldt nämner i sina kriterier för vad som avgör vilka nyheter som hamnar på förstasidorna i tidningarna.

Argument som handlar om olika dimensioner av närhet nämns också av kommunikationsforskaren Henk Prakke. I sin teoretiska modell beskriver han hur
tidsmässig, rumslig och kulturell närhet kan avgöra och påverka en läsare att bli intresserad av en nyhet. En övergripande princip som forskarna verkar ha gemensamt är att för att en nyhet ska väcka uppmärksamhet ska den vara "ny" eller att en gammal nyhet tar en sensationell eller dramatisk vändning. I det här fallet är det ännu för tidigt att säga om "utspelet" från den danska pressen kommer att ha några dramatiska följder, vilket bidrar till att öka chansen att läsare/tittare köper nästa lösnummer av kvällstidningen, eller bänkar sig vid datorn eller TVn, för att följa utvecklingen. Och då har man väl lyckats väl med nyhetsvärderingen, eller?

Det var allt från mig för denna gång.

Ska åka till Dalarna och ställa mig på ett slalomskidor imorgon för första gången sedan 1989....
Uj uj uj. Min sambo ska ta med filmkameran så vi har något skoj att titta på när vi kommer hem, sa han. Hmm. Meddelar senare hur många brutna ben jag återvänder hem med.

Trevlig helg!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej!

Bra inlägg! Jag valde ju själv att kåsera lite fritt om Beltran och det var tämligen tacksamt. Att du tar upp värderingsprinciperna samt gatewaygången som är praxis på redaktioner är bara positivt. Jag kladdade själv ner ett löst hållet resonemang om "agenda setting" och hur media bestämmer vilka frågor som är viktigast, och hur folk ska tycka och tänka kring dessa, vilket kanske även kan appliceras på muhammad-frågan. Just Beltran-följetongen med tryckfrihetsdanmark i släptåg är gjutna händelser att ha som exempel för att åskådliggöra vad som blir "en bra nyhet".

Anonym sa...

Hej
Eftersom man som privatperson i dag kan söka information på många olika håll är följetonger ett sett för medier att behålla sina läsare genom att uppehålla deras intressen. Att Hvitfeldt säger ”att en nyhet har stor chans att tas upp i medierna om det handlar om ett brott, handlar om enskilda elitpersoner, utspelas under kort tid men som del av ett tema, har negativa inslag, är sensationella och har elitpersoner som källor” känns som en god iakttagelse när det gäller nyheter om valet i USA. Det man kan lägga till om Muhammed- karikatyrerna som av alla länder fått stor uppståndelse i just Danmark. Det har förekommit karikatyrer i Sverige med som inte fått lika stor ”världslig genomslagskraft”. Kanske kan det här ha att göra med den politik som förs i Danmark och att de borde vara försiktiga med religiösa utspel genom provokation. Ser man till den danska medieforskningen så har den rent historiskt färgats rätt kraftigt av humaniora. Detta kan ha att göra med att religiösa smädelser får sådan genomslagskraft. Jag vet inte men det kan vara en del i att det blivit så pass uppmärksammat i dansk press.

Mattias Jonsson : Sökaren sa...

Hej Ylva!

Här kommer en lite sen kommentar till ditt inlägg. Jag tycker att du har gjort en väldigt bra och gedigen genomgång av nyhetsvärdering. Du tar upp alla de faktorer som spelar in när man ska bedöma om en nyhet är värd att tryckas/visas.

Det jag funderar över är, om inte Mohammed teckningarna är ett exempel där massmedierna skapar en nyhet. De vet ju om att reaktionerna kan bli starka och negativa. Men ändå så gör trycker de bilderna. Visst så har vi tryck och yttrandefrihet, men ska man inte kunna använda den friheten utan att kränka andra kulturer? Det känns bara så barnsligt att trycka bilderna igen. Så fånigt trotsigt på något sätt. Så det är bra att du tar upp den nyheten. Den är väldigt intressant ur ett nyhetsutvärderar perspektiv. Bra jobbat helt enkelt!

Må så gott! Ha en härlig kväll!

Vänliga hälsningar från Mattias!

MamaP sa...

Hej Ylva,

Får börja med att be om ursäkt för min sena kommentar. Har på något sätt (fråga mig inte hur) lyckats missförstå det här med kommentarschema.

Men nu kommer den i allafall.

Jag tycker att du i ditt blogg- inlägg gjort ett mycket gediget arbete samt ett relevant urval.

Två saker slår mig när jag läser.

1) Hur varierande olika medier presenterar samma nyhet.

2) Hur medier genom ordval,artikelplacering, rubrik, längd mm. medvetet eller omedvetet tar ställning och värderar det som de rapporterar om. En värdering som många troligen många läsare inte uppfattar och därmed ser som sanning.

Men går det överhuvudettaget vara helt objektiv och vad är sanning?

Ha det gott

Pernilla